Logotype

Hur vistas du säkert på isen?

Kunskap, utrustning och sällskap är tre viktiga ledord för din säkerhet på isen.

Här har vi samlat information från Issäkerhetsrådet som är ett samarbete mellan Sjöräddningssällskapet, Snofed, Svenska Livräddningssällskapet, Friluftsfrämjandet och Sportfiskarna. För mer information, besök deras sajt issäkerhet.se.

Isvett

  • Var aldrig ensam på isen
  • Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning på isen
  • Prova alltid isen med en ispik om du är osäker
  • Gå aldrig på is om du inte är säker på att den håller. Kärnis ska vara minst 10 cm tjock
  • Tänk på att ny is, våris, snötäckt is och havsis kan vara svag
  • Lär dig var isens svaga punkter är; vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn
  • Ju högre fart du har, ju längre ut kommer du på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen
  • Ha alltid något mellan dig och den nödställde, "den förlängda armen"
  • Meddela alltid var någonstans du ska vara och när du tänker komma tillbaka

Viktig utrustning att ha med

  • Isdubbar. Ska sitta högt runt halsen, utanför kläderna. I isdubbarna ska det sitta en visselpipa av plast – utan kula som kan frysa fast. Träna på hur du ska använda isdubbarna.
  • Flythjälp. Flytväst, räddningsväst eller torrdräkt är bäst men det fungerar även att ha en ryggsäck med ombyte i en vattentät påse. Ryggsäcken ska ha midjerem och helst grenband.
  • Räddningslina. Ibland måste du ha hjälp av en kamrat för att ta dig upp. Räddningslinan ska kunna flyta och ha en tyngd som gör att den går att kasta långt. Linan ska vara lättåtkomlig.
  • Ispik. Används för att bedöma isens bärighet och kvalitet. Ispiken ska kunna flyta och vara tyngre än till exempel en skidstav.
  • Mobiltelefon i vattentätt fodral. Om olyckan är framme ska du enkelt kunna kalla på hjälp. Lägg telefonen i en vattentät påse så att den inte blir blöt. Den som själv kan slå larm har störst chans att bli räddad.
  • Ombyte. Det är alltid bra att snabbt kunna få på sig torra kläder om olyckan varit framme. Se till att ha en vattentät påse där du förvarar kläderna.

Var är isen svagare?

  • Se upp med tillflöden, frånflöden, sund, uddar, utsläpp och grund. Här kan isen vara mycket svag.
  • Vid broar, bryggor, vass och branta klippor kan isen vara försvagad.
  • Var uppmärksam på ojämn isläggning, så kallade vindbrunnar.
  • Vid råkar och båtrännor kan isen vara svagare.
  • Ett snötäcke kan dölja svag is.
  • Generellt sett är isen svagare i skärgårdar och hav än i insjöar. Saltet i vattnet gör isen bräcklig.

Så gör du om olyckan är framme

  • Vänd tillbaka från där du kom. Där finns det is som bär.
  • Försök behålla lugnet.
  • Ropa eller använd vissel-pipan för att påkalla hjälp.
  • Ta loss isdubbarna. Behåll handskarna på och arbeta metodiskt.
  • Kryp och åla långt upp på bärig is innan du reser dig.
  • Är hjälp på väg, ligg still och spara krafter och värme.

Så gör du om någon annan råkar ut för en olycka

  • Larma 112 så tidigt som möjligt.
  • Närma dig vaken från samma håll som den nödställde kom.
  • Försök ta med dig någonting till den nödställde, till exempel räddningslina, ispigg, livboj eller trädgren.
  • Försök ta det lugnt. Det underlättar både för dig själv och den nödställde. Tänk på din egen säkerhet.
  • Använd någon form av flythjälp och säkring bakåt om du ger dig ut på tunn is.
  • Sträck aldrig fram din egen hand till den nödställde! Detta är regel nummer ett när du ska rädda någon ur vattnet.